MATILDA DAHLGREN

 

Sitter i mitt rum och känner att jag ärligt talat bara vill gråta. Ni anar inte hur mycket jag saknar att ha häst!
Jag började ju rida när jag var sju år på en ridskola som heter Stora Ekeby. Där red jag i något år, sedan började jag, min mamma och min syster att rida på varsin islandshäst (jag red tre stycken i olika perioder). Efter det har vi haft varsin medryttar häst på lite olika ställen, bl.a. så red jag en ponny som hette Lakrits ett tag och efter det på en shettis som hette Fia. En sommar hade jag vart på ridläger på en liten ridskola med inriktning på centrerad ridning och sedan började jag rida där. Red där i kanske ett år, och var på flera ridläger där, bl.a. sommarläger och även höstläger. Jag har många fina minnen därifrån. 

Efter det så köpte vi ett svenskt halvblods sto vid namn Zandora. En isabell färgad dam på 165cm som var född 1997. En häst som var jätte snäll att rida! Vi visste att hon var lite orolig av sig när vi köpte henne då hon blivit vanvårdad som yngre. Men när vi fick hem henne vart hon rent ut sagt elak. Hon brukade båda sparkas och bitas. Men vi kämpade på och åtminstone jag trodde att vi en dag verkligen skulle vinna hennes tillit, för jag var, och är det än idag, helt säker på att det handlade om att hon var rädd och osäker och att hon egentligen inte ville skada någon. Efter fyra månader med Zandora så vart hon sjuk och vi fick åka till Strömsholm med henne. Efter en operation fick vi veta att hon hade fått tarmvred och efter att hon stått där i en vecka fick vi tyvärr ta bort henne. När hon blev sjuk såg jag det som en chans för oss att få henne att lita på oss då det skulle ta upp till ett år innan vi kunde rida henne som vanligt igen.
Zandora som 2-åring.
Zandora när hon bodde hos sin förra ägare.


Det var i december som detta hände och i februari, på alla hjärtans dag, åkte vi iväg till Heby och provred en häst. Ett mörkbrunt sto på 158cm. Yasmie hette hon och hon var hälften svenskt halvblod och hälften engelskt fullblod, så hon var väldigt smäcker och även väldigt pigg. Hon kunde bl.a. inte äta havre, då vart hon helt knäpp när man red henne. Hon gick liksom och väntade på att något skulle skrämma henne. Men när hon inte åt havre var hon helt underbar. Dock lite knepig att rida, och ingen nybörjar häst direkt, men vi klarade av det. Efter något år började vi rida för en instruktör en gång i veckan. Men efter ett tag så kom jag in i en period i mitt liv då jag inte ville göra något annat än att titta på tv och sitta vid datorn. Jag ville att alla skulle låta mig vara och sluta irritera mig. Det var det dummaste jag någonsin har gjort! Under den perioden så ville jag inte heller rida. Så en dag berättade mamma för mig att vi skulle sälja Yamine. Jag vart såklart helt förkrossad, men både mamma och Amanda hade tröttnat. Jag ångrar så otroligt mycket att jag inte brydde mig mer, för om jag hade gjort det, kanske vi fortfarande hade haft henne kvar. Jag vet i alla fall att hon har det bra nu då hon flyttade tillbaka till sin förra ägare!
Yasmine.
Yasmine.   Ph: Oliver Szabo.


Efter det så hade jag ett uppehåll på ungefär ett år. Det fanns inga hästar i närheten av där vi bodde som jag kunde börja rida och efter några månader skulle även vi flytta. Så jag tänkte att jag väntar och kollar sedan om jag kan hitta någon häst där ute som jag kan börja rida på. Så den 17 juni i år så fick jag ett sms från en kvinna som sett min annons som jag lagt ut på hästnet om att jag sökte en medryttarhäst. Jag åkte och provred hästen och började sedan rida på henne. Det var ett varmblodssto på 13 år vid namn Turbolina "Tubbe". Jag red henne i någon månad men slutade eftersom det knappt fanns några att rida med i det stallet och så vill jag "jobba" mer med hästen jag rider och inte bara lulla runt i skogen.

Sedan dess har jag haft lite kontakt med två personer om att jag ska börja rida deras hästar. Den första har inte hört av sig igen så det lär inte bli något av det. Och den andra hästen verkar nästan helt perfekt! En valack som jag i sådana fall ska träna dressyr med och även tävla om jag vill. Dock var han skadad så jag kunde inte komma och provrida än. Det ända problemet med den hästen är att det kostar 800kr i månaden och det har jag inte råd med och mina föräldrar kommer inte hjälpa till att betala.